Vanliga frågor om skolmaten
Vanliga frågor om skolmaten och svar från våra experter.
Hur mycket inkluderas eleverna i planeringen av menyerna? Hur kan de påverka skolmaten?
Vi genomför önskematenkäter i skolor och läroanstalter på vårarna. Enkäterna ger oss viktig information om vilka skolmaträtter som eleverna tycker om. De maträtter som eleverna mest önskar finns också med på menyn för önskematveckan på hösten, så det lönar sig att besvara enkäten och påverka.
Utöver detta inkluderar vi eleverna i bland annat planeringen av menyer för tema- och helgdagar när det är möjligt.
Vi ordnar tillfällen att smaka nya maträtter för mindre elevgrupper i lokaler på skolan eller för vår egen produktutveckling. Nya lunchalternativ kan först testas i en enskild skola. Utifrån elevernas respons kan maträtten läggas till på menyn eller utvecklas vidare.
Eleverna kan ge respons om maten till skolrestaurangens personal eller via Helsingfors stads responskanal på palautteet.hel.fi/sv. Under läsåret cirkulerar också en snabbresponsanordning i varje skolrestaurang. Med den kan man ge respons om maten genast efter lunchen. All respons behandlas i vår produktutveckling.
Varför finns det så mycket vegetarisk mat på menyerna i Helsingfors skolor?
Vegetariska rätter och fiskrätter samt kötträtter baserade på fjäderfä är mer miljövänliga och därför finns det mer av dem än rött kött på menyerna. Grönsaker i olika former ger också smak och färskhet till maten – och de är också mycket goda!
Våra menyer planeras alltid i samarbete med vår kund, fostrans- och utbildningssektorn. Helsingfors stad syftar till att vara koldioxidneutral senast 2030 och dessutom har stadsstyrelsen linjerat upp att serveringen av kött och mjölkprodukter bör halveras senast 2025, med beaktande av att kundernas näringsbehov uppfylls. Vi lägger till miljövänlig mat på skolornas och daghemmens menyer inom ramen för dessa mål.
Vad är näringsinnehållet i vegetariska livsmedel, särskilt proteinhalten?
Vi använder olika slags varierande källor till växtprotein som råvaror för vegetarisk mat. Utöver traditionella bönor, kikärter och linser använder vi även bland annat följande råvaror:
Pulled havre
Härkis
tofu
Quorn
sojastrimlor och -kross
ärt- och bondbönekross
Näringsinnehållet för dieter beräknas på basis av hela måltidshelheten med förutom huvudrätten även sallad och dressing, bröd och bredbart vegetariskt fett samt vegetabilisk dryck. Måltidshelhetens näringsinnehåll överensstämmer med näringsrekommendationerna (Vi äter och lär oss tillsammans – rekommendation om skolmåltider 2017, på finska). Även mängden protein motsvarar rekommendationen, fastän den är aningen lägre än i en blandad diet.
Varför är produkturvalet för specialdieter mindre i skolorna?
Det är inte möjligt för alla skolrestauranger att ha ett omfattande urval olika produkter för specialdieter, eftersom det lätt uppstår matsvinn när skolan bara har några elever som följer en viss specialdiet.
Skolrestaurangen köper råvarorna från en partiaffär där försäljningspartierna ofta är för stora för ett litet behov. Vi har avtalat med vår kund, fostrans- och utbildningssektorn, att vi i fråga om specialdieter erbjuder ett näringsmässigt tillräckligt och så mångsidigt produkturval som möjligt och att samma maträtter kan återkomma flera gånger under en period på sex veckor.