Våld i nära relationer

Med våld i nära relationer avses allt våld som sker i människans nära relationer. Personen som utövar våld kan vara ens egen partner, förälder, vän eller släkting.

Våld kan även förekomma i par- eller vänförhållanden. Våld i nära relationer är särskilt sårande, eftersom personen som utövar våldet ofta är en kär eller viktig person för en. Våldet förekommer oftast i privata lokaler, så som hemmet, och man strävar efter att hemlighålla det från andra.

Det är inte alltid lätt att känna igen våldet i en nära relation, eftersom avsikten med våldet är att krossa självkänslan och -förtroendet hos den andra parten. Det är typiskt att våldet i nära relationer börjar så småningom och i sakta mak ändras till allt återkommande och råare. Ibland kan det kännas svårt att medge att den egna närstående agerar fel och man börjar också söka felet, som orsakar våldet, i en själv. Det är ändå viktigt att komma ihåg att orsaken till våldet alltid finns i personen som utövar våldet, inte i offret.

Följande frågor kan hjälpa till med att känna igen våld:

  • Vågar jag säga min egen åsikt?
  • Är jag tvungen att hemlighålla något gällande detta förhållande till exempel för mina närstående?
  • Är jag någonsin rädd för den andra?
  • Lämnar jag något osagt eller ogjort för att den andra ska hållas nöjd?
  • Är jag vaksam i närheten av den andra?

Om frågorna väckte ångest eller oro om tryggheten i någon människorelation eller om det egna välbefinnandet, skulle det vara viktigt att diskutera saken med någon pålitlig person till exempel i skolan eller social- och hälsovårdstjänsterna.

Var får man hjälp?

Det allmänna nödnumret 112 kan alltid ringas vid en akut våldssituation. Vid akuta situationer betjänar även social- och krisjouren samt skyddshemmen. Det skulle vara viktigt att berätta om våldet för en pålitlig vuxen, som man själv upplever trygg.

Våldserfarenheter kan alltid tas till tals även i olika social- och hälsovårdstjänster, så som:

Det är möjligt att klara sig och återhämta sig från våld

Det är viktigt att du inte blir ensam med våldserfarenheterna. Vid våld eller hot av våld i hemmet eller i nära relationer skulle det vara viktigt att stanna upp och fundera på den egna säkerheten. Utarbetandet av en egen säkerhetsplan hjälper en att agera i en våldsam situation. Anvisningar för utarbetandet av en säkerhetsplan finns på brottsofferjourens sidor.

Det finns även hjälp för dem som använder våld eller är oroliga över sitt beteende och sin känslohantering.

Följder av våld

Våld kan orsaka fysiska skador, såsom blånader, benbrott, brännskador eller skråmor. I värsta fall kan våld i nära relationer leda exempelvis till en hjärnskada eller död. Fastän våldet inte är fysiskt, kan det ändå synas som olika slags fysiska reaktioner. Sådana här symtom är till exempel kraftlöshet, magont, andningssvårigheter, hjärtklappningar och aptitlöshet.

Depression, ångest, sömnproblem, rädsla och panikattacker är vanliga psykiska symtom som hör ihop med våldserfarenheter. Koncentrationsförmågan blir svagare och det kan bli svårt att orka i skolan eller på arbetet. Följderna kan synas även i beteendet och i känslolivet. Det blir svårare att hantera sina känslor, och orimligt hat, irritation och aggressivitet kan förekomma som följd av våldet. Självdestruktivitet, rusmedelsbruk, ökad risktagning till exempel i sexuellt umgänge kan även förekomma som en följd av våldet.

Förlorat förtroende såväl för sig själv som för andra människor hör ofta ihop med våldserfarenheten. Då kan det kännas svårt att söka hjälp. Erfarenheten kan även visa sig mer omfattat i människorelationer, till exempel som avståndstagande av andra nära människorelationer eller undvikande av sociala situationer. I och med våldserfarenheten kan även världsbilden ändras, eftersom våldserfarenheten krossar känslan av grundläggande trygghet.

Upprepade våldserfarenheter kan orsaka en kontinuerlig upplevelse av hot och rädsla. Rädslan kan visa sig som stressreaktioner så som svettningar, försnabbade hjärtklappningar, illamående, panikattacker och ångest.

Följder av våld kan även synas en lång tid efter. Till exempel olika rädslor, panikattacker, självdestruktivt beteende eller rusmedelsmissbruk kan visa sig långt efter våldserfarenheterna. Ibland kan erfarenheten även återkomma i tankarna efter flera år, och olika slags symtom kan komma upp till ytan på nytt. Det vore också väldigt viktigt att man får hjälp och stöd med att hantera sina erfarenheter.