Greenpeace-chefens valspråk , riksdagsledamotens uppmuntrande pappa och polisens orsak till yrkesval – pop up-redaktionen för unga tog reda på dessa
Helsingfors stads ungdomstjänster ordnade en pop up-redaktion i centrumbiblioteket Ode under sportlovet. I redaktionen fick de unga intervjua och fotografera personer i samhälleligt inflytelserika ställningar. De unga frågade de intervjuade frågor som de unga själva valt och som de intervjuade svarade på.
Många bäckar små gör en stor å gäller även miljö- och naturskyddet
Landschef för miljöorganisationen Greenpeace Finland Touko Sipiläinen frågades vad man kanske inte vet om organisationens verksamhet. Sipiläinen berättade att organisationen utöver kampanjföring på sociala medier eller gator håller kontakt med de företag som är föremål för kampanjföringen och beslutsfattare.
”Vi besöker ofta till exempel riksdagshuset här bredvid och diskuterar med riksdagsledamöter”, sa Sipiläinen.
Sipiläinen valde som sitt valspråk en tanke om att man inte behöver klara sig ensam utan vi agerar tillsammans. Det uppstår kraft när flera människor vill en förändring och åstadkommer den tillsammans.
Vad kunde en individ då göra för att skydda miljön? Enligt Sipiläinen kan man på samhällelig nivå påverka till exempel genom att kräva politiker att ta naturen och miljön på allvar. Man behöver inte vara i rösträttsåldern för att kunna påverka: även en ung person kan vara en aktiv röst i samhället.
”Du kan säga att klimatet och naturen är väldigt viktiga för mig och jag vill att Finland skyddar dem.” Personen kan göra bra miljöval även i sitt eget liv: till exempel genom att köpa färre onödiga saker och minska köttätandet.
Riksdagsledamot Nasima Razmyar: ”Det är viktigt att alla har en chans att klara sig”
Riksdagsledamot Nasima Razmyar frågades vilka frågor hon vill verka för i riksdagen. För Razmyar är det viktigt att varje finländare klarar sig i det här samhället.
”Jag vet själv hur viktigt det är att man har en chans att klara sig även om man kommer från olika förhållanden.”
Razmyar önskar att var och en hade den här chansen. För henne betyder det att samhället garanterar oss till exempel utbildning och välfärd.
De ungas problem med orken och den psykiska hälsan oroar Razmyar. Vi betalar ett hårt pris för dem. Därför är det viktigt att man ingriper i situationen vid de skeden där livet bär en. Sådana skeden är ju utbildning och offentliga tjänster.
Razmyar själv flyttade från Afghanistan till Finland med sin familj – sin pappa, mamma och bror –när hon var åtta. Det var svårt att lämna hemlandet. Hela familjens liv förändrades.
”Människorna tänker att vi [invandrare] har fått allt. Men det är tvärtom. När vi flyttade, förlorade vi allt.”
Razmyar står mycket nära sin familj. Razmyar har i synnerhet fått stöd av sin pappa vad gäller såväl det politiska som det personliga livet.
”Han har uppmuntrat mig att fortsätta vidare, att vara stark och kämpa för dem som själv inte kan göra det, till exempel i Afghanistan.” Till sist lovar Nasima Razmyar att tillsammans med de andra tjejerna med afghansk bakgrund kan de berätta sin historia för hela världen – och påminna om att även tjejerna är starka.
Polisen bygger upp förtroende där de unga befinner sig
För konstapel Michaela Söderström var arbete som polis barndomens drömyrke. Efter gymnasiet tänkte Söderström att hon var för ung för att vara polis. Hon studerade till ett annat yrke innan hon sökte till polisyrkeshögskolan. Äldre konstapel Anton Saari däremot studerade till polis eftersom han tycker om att hjälpa och skydda människor.
Hur försöker de då förstärka de ungas förtroende till polisen? Som svar nämner konstaplarna bland annat att patrullera där de unga befinner sig, till exempel på köpcentrum och sociala medier.
”Vi diskuterar med de unga, visar genuint intresse för dem och frågar hur de mår”, berättar Anton Saari.
Även Michaela Söderström säger att polisen försöker vara där de unga är. I kanalerna på sociala medier kan unga lätt kontakta polisen om något oroar. På sociala medier kan man också till exempel diskutera om olika situationer i vilka den unga har råkat träffa polisen. Polisen kan däremot berätta om varför polisen handlar på ett visst sätt och hjälpa de unga.
De unga var intresserade av vad poliserna tänker om invandrare. Poliserna säger att alla människor är lika i lagens ögon och det spelar ingen roll var man kommer från. Om någon begår ett brott, ska situationen utredas. Alla behandlas på samma sätt.
”Reglerna är likadana för alla”, sammanfattar Anton Saari.
Toimittajat: Khatime Amini, Walina Amini ja Matilda Miettinen