Kan ungdomsarbete engagera sig i miljöutbildning?
Det korta svaret är: Ja, det kan hen! Miljö- och hållbarhetsuppfostran handlar om vardagliga val. Det handlar om inköp, mat, rörlighet, tankebyten och aktivt engagemang. En ungdomsarbetare är ofta en person som stödjer unga i vardagen, hjälper dem att lösa livets utmaningar och vägleder dem att göra positiva val. De som arbetar med unga har en viktig samhällelig roll.
Miljöpedagog, ingen grön idealist
Vi lever år 2025, i ekokrisens tidsålder. Polarisering väcker diskussion. Polarisering är ett fenomen där åsikter blir starkt tudelade. Varför är politisk polarisering skadlig av många olika skäl? Svåra politiska frågor, till exempel de som rör klimatet, har blivit identitetsfrågor, vilket försvårar möjligheten att nå kompromisser och gemensam förståelse. Det här utmanar oss även som fostrare – att utvecklas och bearbeta våra egna känslor.
Vår planet är inte ett outtömligt lager av naturresurser. Var och en av oss borde kunna anpassa vår verksamhet till naturens bärkraft. Hållbar utveckling handlar i grunden om att förstå planetens gränser. Visste du att det varje år väljs tolv medlemmar till Ungas Agenda 2030-grupp? Medlemmarna är mellan 15 och 28 år gamla och arbetar både på gräsrotsnivå och som bollplank för beslutsfattare i frågor som rör hållbar utveckling.
Framsynta företag och organisationer ser en ansvarsfull arbetsmiljö som en viktig del av sin hållbarhetsstrategi och använder sig av experter och olika miljöledningssystem för att uppnå detta. Så försöker även Helsingfors stad göra. Det finns fortfarande en väg att gå, men ett fint exempel på framgång är nedläggningen av Salutorgets kolkraftverk mer än fem år tidigare än planerat. Tiden för stenkol i Helsingfors energiproduktion tog slut den 1.4.2025 (enligt Yles nyhet).
Du kan vara den person som väcker barns och ungas miljömedvetenhet och känslor
Man tänker ofta att miljöpedagogik är något som hör till småbarnspedagogiken eller skolorna, och glömmer vilken påverkan ungdomsverksamheten kan ha. En annan vanlig berättelse är att miljöpedagogik är något som hör till organisationerna – och visst har de en särskild roll. Men inom ungdomsverksamheten förs varje vecka meningsfulla samtal som kan ha stor betydelse i en ung människas liv. Därför borde grunderna i miljö-, klimat- och hållbarhetsfostran intressera oss alla.
Miljökänslighet syftar på en känslomässig och empatisk relation till miljön, som byggs upp genom individens erfarenheter och iakttagelser, samt förmågan att uppfatta och känna av miljön och förändringar i den. En miljöpedagog är i slutändan bara en person som vägleder, uppmuntrar, lär ut och stöder deltagare i deras handlande – och lyfter fram olika perspektiv som annars kanske inte skulle beaktas.
Fostran ska inte handla om att inge rädsla, utan om att skapa hopp – och just det är miljöfostrans viktigaste uppgift.
Essi Aarnio-Linnavuori, huvudexpert på miljöpedagogik (WWF)
Eftersom de viktigaste grunderna för människans relation till naturen ofta läggs redan i barndomen, är det bra att ungdomsarbetare är medvetna om att alla unga kanske inte har dessa erfarenheter. Särskilt unga med invandrarbakgrund kan ha fördomar eller rädslor kopplade till naturen. Då kan det vara klokt att börja verksamheten och introduktionen till temat med en lägre tröskel.
Det är också bra att undvika onödig terminologi och alltför avancerade metaforer. Som handledare är det viktigt att förstå varför något görs och vilket syfte en aktivitet har – men för deltagarna är det ofta viktigare att man tillsammans har lyckats skapa något meningsfullt. Meningsfullhet och delaktighet är kopplade till människans grundläggande psykologiska behov: autonomi, kompetens och samhörighet (Aivoliitto). Delaktighet bör därför vara ett verksamhetsprincip som genomsyrar alla kommunala tjänster. Samma gäller för hållbart handlande.
Naturen gör en del av arbetet för handledaren
”Vad säger vi då om de som inte är intresserade av dessa frågor?” Det är lika viktigt att ge information även till dem som kanske inte tycker att naturrelaterade frågor är intressanta. Man kan njuta av naturens välfärdseffekter, även om man inte personligen är intresserad av miljöfrågor. Och varför skulle något som man inte nödvändigtvis förstår vara intressant? Det är viktigt att erbjuda olika perspektiv och möjligheter till delaktighet även för dem som inte är intresserade av ”miljöfrågor”. Dessa samtal är en central del av ungdomsarbete.
Naturmiljön kan ge en lugnande plats för till och med de mer tillbakadragna och blyga ungdomarna att vara tillsammans, i naturen behöver man inte vara hela tiden för nära eller ansikte mot ansikte. Det är lättare att vara sig själv. Uppfriskande naturupplevelser kan bli en trygghetsplats för en ungdom, dit de kan återvända i tankarna och söka skydd. Även den mest nervösa sinnen finner ro i naturen. Naturens magi öppnas långsamt genom att vara känslig för den. Genom upplevelser och sinnesintryck i naturen försöker man öppna upp för en kontakt med egna känslor och samtidigt väcka intresset för naturen. Uppfriskande naturupplevelser ökar hoppfullheten och livskraften, och skapar därmed också en grund för social stärkthet.
I naturen kan man i bästa fall få en stark känsla av att tillhöra något stort och gemensamt, där man har en egen meningsfull uppgift. Många studier har visat att vistelse i naturen ökar människans fysiska och psykiska välbefinnande. Redan fem minuter av grönt exponering varje dag förbättrar humöret.Forskning visar att vistelse i naturen sänker blodtrycket och minskar stress. Det har visat sig att 20 minuter i naturen minskar aggressivitet, sorg, ångest och ökar energinivån. Längre vistelse i grönområden förbättrar också koncentrationen. I naturen kan man koppla bort från vardagens prestationer. Naturupplevelsernas kraft ligger också i det faktum att de inte behöver prestera. Att bara vara räcker.
Man behöver inte alltid uppfinna hjulet på nytt
Det är ofta en tanke att för att agera ansvarsfullt måste man först ge upp något eller åtminstone göra avkall på något. Att utveckla arbetsmiljön och -praxis bör ses som en kontinuerlig process – inte som enskilda projekt. När arbetsmiljö och -verktyg utvecklas med en livscykelmodell som grund, är det möjligt att ta ansvar för hållbarhet i varje utvecklingsfas, från planering till genomförande. Ibland räcker det med att utvärdera redan etablerade fungerande verksamheter och fundera på om de etablerade normerna kan göras mer hållbara.
En ungdomsarbetares vardagliga arbete står inte i konflikt med miljö-, hållbarhets- eller klimatundervisning – tvärtom. Ungdomen är en tid för att utveckla färdigheter och förmågor. Det är viktigt att ungdomarna i Helsingfors har lika möjligheter att växa och utvecklas mångsidigt. I ungdomstiden lär man sig att ta ansvar och fatta beslut: man utvecklas, provar, gör misstag och lär sig. (NUPS). Ungdomsakademins ”Klimattankar – en guide till klimatundervisning inom ungdomsarbete” ger ungdomsarbetare fler verktyg för att möta ungdomars klimatkänslor och för att delta i samtal och handling kring klimatfrågor.
Var och en av oss kan vara den person som främjar en ansvarsfull arbetskultur genom sitt eget exempel och sitt agerande, vilket inte bara påverkar den egna arbetsgemenskapen utan också hur vi agerar med ungdomar. För att främja dessa frågor behöver man inte vara utbildad miljöpedagog och veta allt om naturen. Med hjälp av Klimattankar-guiden kan ungdomsarbetare lätt komma igång och bättre uppmuntra och stötta ungdomar i att delta i klimatdiskussioner, -aktiviteter och -påverkan på en vardagsnivå.
Vi kan inte påverka allt
Det här är också något vi behöver kunna acceptera och i stället rikta vår energi dit där vi faktiskt har möjlighet att påverka. Du kan också fundera på om samarbete med en organisation eller intressentgrupp kunde hjälpa till att förverkliga en idé.
Låt oss avslutningsvis återvända till början av artikeln och temat polarisering. Det är bra att komma ihåg att skuldbeläggning av enskilda individer inte är det mest effektiva sättet att driva förändring. Vi behöver alla inse att känslor är närvarande i alla livets skeenden och i alla former av samspel – även i arbetslivet. Med emotionella färdigheter och stöd från arbetsgemenskapen kan känslostormar på arbetsplatsen vändas till en styrka.
I slutändan är en av ungdomsarbetarens kärnuppgifter att stärka ungas tillit till sig själva och sin framtid. Ofta är det de små handlingarna som har störst effekt.
Det här är ingen lätt uppgift – därför behövs vi alla i arbetsgemenskapen!
Text: Annina ”Ani” Wallinsalo (14.4.2025)
Översättning: ChatGPT
Bilder: Helsinki Material Bank
Lästips och verktyg för ungdomsarbetare:
Kuinka ihmisten luontoyhteyttä arjessa voitaisiin lisätä? – 3 näkökulmaa
Nuorisotyöntekijä ilmastokasvattaa – 10 vahvistavaa nostoa
Vinkkilista ilmastotoiminnan suunnitteluun
Ilmastokeskustelun lyhyt oppimäärä syyllistäjille ja syyllistyjille
Me vastaan te – Suomi jakaantuu yhä voimakkaammin (Yle, 2024)
Skulle du vilja studera till miljöpedagog?
”Bra grundutbildning, nya perspektiv, nu är världen öppen.”
”Enormt mycket kunskap, färdigheter och professionell utveckling under året.”
”Fantastiska utbildare. Gruppen var också väldigt stöttande och hade en härlig humor.”