Utrustning för att förbättra koncentrationen i klasserna
Tanken är att få eleverna att koncentrera sig bättre i klasserna. Förslaget riktar sig till hela grundskolan. Svenskspråkiga skolorna skulle fungera som pilotprojekt.
Vissa klasser kan ha större behov för detta än andra. Man kunde även göra en gallup om vilka skolor som skulle ha mest behov. Redskapen skulle bestå av t.ex. stressbollar, sittdynor och specialstolar, ljudisolerande skärmar för t.ex. grupparbete, hörluror, fotkuddar med piggar etc. Även såna redskap som inte syns utåt eller stör andra elever vore bra att ha.
Med i gruppen:
Malva Ljungberg, Ellen Saarinen, Isabella Heinonen, Sophia Michelsson
12.5.2020
UTRUSTNING FÖR ATT FÖRBÄTTRA KONCENTRATIONEN I KLASSERNA
Hej,
Tack for era initiativ!
I läroplanens grunder för den grundläggande utbildningen (2014) lyfts såvål delaktighet som samarbetet mellan hem och skola fram. Eleverna skall ha möjlighet att delta i planering, förverkligande och utvärdering av undervisningen, Iärmiljön och verksamhetskulturen. Samarbetet med hemmet hjalper både skolan och hemmet att få information angående elevens inlårning samt vilka arbetssått, inlärningsmiljöer och utmaningar som stöder Iärandet.
I alla skolor i Helsingfors finns en s k trestegsstödsmodell, vilket betyder att en elev skall få det stöd hen behöver genast när ett behov uppstår. Stödformerna planeras tillsammans med eleven, vårdnadshavaren, läraren och vid behov även annan personal. Stödet, som kan gälla både extra personal eller redskap, skall vara tillgängligt för eleven enligt det man kommit överens om i planeringen.
I Helsingfors har man redan under några års tid utvecklat stödet för lårande och en skola för alla. Till detta utvecklingsarbete har det valts ut några grundskolor och i dessa skolor har man utvecklat modeller som sedan delats vidare till alla skolor. Skolorna har fått delta i utvecklingsdagar där man delat med sig av erfarenheter och utvecklat nya former för att stöda lärande. Målsättningen är också att utveckla ett nytt arbetsredskapför lärarna med hjälp av vilket de skall kunna kartlägga elevens behov av stöd och hitta på nya sätt att stöda eleven på.
Som inlärningsmiljö passar ett traditionellt klassrum nödvändigtvis inte alla elever. Dagens forskning poängterar behovet av flexibla inlärningsmiljöer så att man kan studera mera aktivt och på olika sätt, vilket gör att utrymmena kan se olika ut beroende på vad de planerats för. Eleverna skall beredas möjlighet att arbeta i olika gruppsammansåttningar men som motvikt till detta behövs också utrymmen för tyst, enskilt arbete. Arbetssätten och -metoderna varierar mycket och eleven, med stöd av de vuxna, skall beredas möjlighet att reflektera över vilka arbetssätt, inlärningsmetoder och Iärmiljöer som bäst stöder hen.
Genom att aktivt delta i att utveckla den digitala och fysiska Iärmiljön kan eleven i allt högre grad inverka på hur, med vilka hjälpmedel, när och med vem hen lär sig .
Det som ni direkt kan inverka på i er egen skola är t ex användningen av Krut-pengarna som elevkåren och elevkårsstyrelsen får varje år. Krut-pengarna kan användas till att utveckla gemenskapen eller förbättra den fysiska Iärmiljön och tanken är att alla elever skall vara delaktiga i att besluta om hur pengarna används. Era önskemål om utrustning kan ni ta upp med elevkåren, elevkårsstyrelsen och elevkårens handledande lärare. Genom att aktivt delta i planeringsarbetet på skolan är ni med om att skapa en sådan lärmiljö som bäst stöder ert lärande och får möjlighet att påverka vilka redskap och verktyg som införskaffas.
Jag önskar er alla ett trevligt sommarlov som börjar snart!
Upplysningar Anja Vallittu, stadssekreterare, telefon 310 36046, anja.vaIIittu@hel.fi
Nina Malaska, pedagogisk sakkunnig, telefon 310 24588, nina.malaska(a)hel.fi
Med vänliga hälsningar
Wa Ftakarfnen
Biträdande borgmästare
Heli Kinnula
suunnittelija
Kulttuurin ja vapaa-ajantoimiala, nuorisopalvelut
PL 5000, 00099 HELSINGIN KAUPUNKI
p. 09- 310 89 144, 041 -5121 707